Herr Anorexi och jag

Just another Bloggproffs.se weblog

Dagens siffror 37,5 kg. Jag är livrädd varje gång jag ska ställa mig på den jävla vågen men jag måste göra det. Intalar mig varje gång att det är ok att väga 40 kilo, för det är det jag tror att jag har gått upp till… sedan i går… men än så länge är det väl ok antar jag.

Det var så jäkla skönt att vara på jobbet i går.Träffa vanliga människor som inte är personal och som inte bestämmer över mitt liv. Att få prata och skämta och vara normal. Nu är jag ledig till 5:e januari, det är alldeles för länge! Jag behöver dem där. Men samtidigt så var jag helt slut när jag kom hem igen.

Min plan var att sova mer i natt för att orka kvällen med familjen men det går inte. Klockan är två på natten och här sitter jag igen. Kommer förmodligen inte att gå och lägga mig igen. Fan, det ärsån ångest att ligga i sängen så jag klarar det inte. Men jag tycker att när jag väl har somnat så borde jag ju fortsätta sova, men nix.

I kväll ska vi ha vårat julfirande eftersom mamma jobbar i morgon. Det betyder att min dag är ungefär såhär; Buss till familjen vid två. Den tar ungefär 1,5 timme. Jag hoppas jag kan sova en stund på bussen annars vet jag inte hur det här ska gå! Min syster med pojkvän kommer vid fem, då blir det julbord. Sedan vet jag inte men julklappar, fika och julgodis kommer väl ingå under kvällen.Visst ja, vi skulle leka julklappsleken åxå. Jag gillar inte lekar men jag får väl offra mig…

Julbord. Planen är att jag ska äta 1 quornbulle, ½ sojakorv, ½ ägg alt 1 potatis. Får se om det håller… Kanske att jag kan klara det. Och sedan hade mamma gjort fryst cheesecake till efterrätt och det kan jag hoppa över. De vet lite och jag har förklarat att jag håller på att testa en ny matlista pga min magsäck och matstrupe och att jag inte kan gå ifrån den för mycket eftersom vi sedan ska utvärdera den… Julgodis är inget problem heller att avstå men det hade varit lättare om jag fått äta frukt, då kunde jag ha tagit en clementin. Någon form av fika kommer jag nog inte undan men en liten lussekatt kanske går bra. Jag kommer ju inte äta någon lunch eller något mellanmål på em. Om den här planen håller så kommer nog kvällen bli ganska ok tror jag.

Jag vet inte om jag måste åka och handla på förmiddagen. Hetsmat. Affärerna är stängda när jag kommer hem på julaftons eftermiddag och de är stängda på juldagen… Jag är nog tvungen att handla. Svårt bara att veta vad och hur mycket. Kan inte planera mitt hetsande i så många dagar i förväg!

Det blev ingen extra promenad i går, bara till och från jobbet. I dag vet jag inte. Jag är för trött och kroppen är helt slut så jag borde verkligen inte. Känner inte för det heller men då skriker Herr Anorexi i huvudet att jag är äcklig lat och fet och att jag kommer bli stor som ett hus om jag ska fortsätta äta den jävla maten och inte ens röra på mig. Jag avskyr mig själv när jag är lat!!! Men OM det skulle hända något så är det helt fel dag på året. Jag måsteåka hem. Jag måste fixa julfirandet. Jag måste hålla ihop de här två dagarna. Sedan kan jag krascha. Det kommer inte vara ok då heller men inte samma katastrof!


Dagens siffror 37,4 kg

Tack ni som har kommenterat, behöver varje uppmuntran jag kan få just nu!

Jag måste göra någonting åt att jag inte sover. Jag vet att det är en varningssignal och jag klarar inte så lång tid om jag inte sover. Problemet är att jag inte har någon psykiatriker nu eftersom jag inte fick läkaren på anorexicentret och det är inte den lättaste veckan på året att få tag i en ny psykiatriker! Särskilt inte eftersom hälften av läkarna på psyk sa upp sig för någon månad sedan i protest mot den dåliga vården;S Somnade vid halv tio i går, sov en timme, var uppe och hetsade en timme, somnade men vaknade och var uppe för att lugna ner mig en gång i halvtimmen till halv två då gick jag upp. Nu har jag hunnit massor på datorn, bakat mjuk pepparkaka, duschat och fixat håret, tvättat… och klockan är halv fem på morgonen!!!

Jag ska inte gå promenad på morgonen för jag ska jobba i dag – äntligen!!! Och det räcker med promenaden dit och hem. Jag får egentligen inte gå alls är de nya direktiven… bara sitta på bänken utanför dörren om jag vill ha frisk luft. Vet inte om de inte tänkt på att jag ska jobba men de har inte sagt något om det. Jobbet innebär promenad och inget mellanmål på fm:)

Konstigt att jag väger samma nu, jag var övertygad om att jag skulle ha gått upp massor nu efter att ha följt nya matlistan med 1200 kcal i stället för min gamla med 400 kcal! Men det är skönt att jag inte går upp jättefort. Väger ändå ganska mycket nu.


Ja, vad ska jag säga… I dag var det utvärdering och fortsatt planering på anorexicentret. Jag får inte gå i dagverksamheten. Jag får inte någon samtalskontakt. Personalen ska få handledning av anorexicentret på deras personalmöte någon gång i slutet av januari. Jag kommer få en tid till dietisten för att se om min mage klarar den här matlistan. Och nya prover ska tas i januari. Jag är ledsen och trött. Det här kommer inte hjälpa mig. Den här svängen har jag gått förut. Till ingen nytta. Jag måste klara det själv igen. Jag får matstöd av personalen – rättare sagt jag är tvungen att släppa in personalen i mitt hem 8 timmar varje dag oavsett om det är personal som fungerar eller de tre jag får ångest bara av att se på. Om jag inte gör det blir jag inlagd. Jag vet inte vadsom är värst. Kanske lika bra att låta dem lägga in mig, då kan de inte hota med något mer och på avdelningen behöver jag ju inte äta. Men jag ska vara hemma över jul först sedan vet jag inte. Jag vill inte mer. Jag vill inte ha deras sk ”behandling”. Jag kommer inte få deras psykiatriker som läkare heller utan måste vända mig till psyk för att få en läkare som kan skriva ut mina mediciner. Men jag vägrar träffa någon läkare där så jag skiter väl i medicinerna. Nu är min kraft och motivation definitivt borta. Jag är inte anorektiker jag är psykfall och kommer alltid vara det. Det är meningslöst att försöka hjälpa mig för jag är för sjuk… eller nåt. Jag frågade om hon tror att de kan hjälpa mig och hon sa att det är klart att de kan ”Det vet du väl!” Hallååå, om jag visste det skulle jag väl inte behöva komma tillbaka, då skulle jag vara frisk nu, eller hur!!!

Jag har en julklapp till jag vill köpa men jag får inte åka in till stan för jag hinner inte det mellan två måltider och då blir jag inlagd på psyk! Det här är helt jävla sjukt. Jag får säga att jag tar en tidigare buss hem till mamma på onsdag och släpa med mig grejerna till stan först om jag ska kunna köpa den. Jag blir så arg. Hur tror de att jag ska orka om jag inte får göra någonting jag tycker är roligt också?

I eftermiddag jobbar ett pucko och jag måste öppna och vara trevlig mot henne under tre måltider plus tiden det tar att laga maten och en halvtimme efter varje måltid. JAG ORKAR FAN INTE MED DET HÄR!!!!!! Vet inte men att ta livet av sig börjar bli mer och mer lockande för varje dag. Det finns inget som kan göra det lättare och ingen som kan hjälpa mig.

FANfanFANfanFANfanFANfanFANfanFAN


Dagens siffror 37,5 kg

God(?) morgon!

Sovit tre timmar inatt… är lite trött men inte så jag klarar att ligga i sängen längre.

Jag klarade mig utan att handla hets-mat i går. Det var bra och nu har jag inte så mycket sånt att välja på. Jag tror att det blev mindre hets i går, om inte annat så för att jag inte har så mcyket tid till det när de är här hela tiden:S

Min bra kp kommer följa med mig till anorexicentret i dag.

Det är 7 timmar kvar tills jag ska äta frukost. Jag tror att jag kommer gå morgonpromenaden i dag men jag väntar till fem-tiden. Nu är klockan bara 02.20 på natten.


Tröttheten sliter på mig. Jag var och handlade med p på förmiddagen. Det var grymt jobbigt och jag orkade nästan inte gå hela vägen hem. Jag bar en ryggsäck och när jag vägde mig med ryggsäcken vägde jag som jag ska väga om jag går upp till normalvikt. Jag fattar inte hur jag ska kunna väga så mycket mer. Jag kan ju inte gå upp så mycket det orkar inte kroppen med, jag orkade knappt ryggsäcken hur ska jag orka om alla de kilona (14 kg)  sitter på kroppen i stället?!?!

Skulle träffa min kompis vid två men p tryckte ner mig i sängen och ville att jag skulle vila. Hon skulle säga till min kompis att jag inte skulle komma men vid halv tre ringer kompisen och undrar om jag kommer. Jag gick ner till henne (det är min granne) irriterad på personalen som inte gör som de säger. Det var jätteskönt att prata med henne men vid tre kom p och sa att jag måste komma för jag skulle äta mellanmål. Fan, kan jag inte bara få ha de bra en stund?! Vi satt ju och fikade (kaffe men ändå). Jag hinner inte göra något jag tycker är roligt bara äta och äta och äta hela tiden. De knackar nu men jag vill inte ha kvällsmål. Jag är mätt! De kommer förmodligen komma in ändå men jag kan ju skjuta på det så länge det går… vad jag nu vinner på det…

I morgon är det anorexicentret. Nervös. Jag är rädd hela tiden att någon ska få för sig att lägga in mig.

Jag ringde mamma i dag och sa att jag kommer äta efter min matlista även under julen så hon behöver inte fixa så mycket vegetariskt för min skull. Det är jobbigt att berätta för då förstår de att det inte är så bra nu men jag skyllde på magsäcken och operationen. Farmor gick det inte med. Hon skulle göra vegetariska kroppkakor för min skull och morotsbiffar… vet inte vad jag kommer äta där. Det får väl bli somdet blir. Sedan kommer det bli ett helvete på kvällen när jag kommer hem och ska äta vanlig middag igen trots att jag ätit julbord på lunchen. Jag hatar mitt liv!!! Eller liv… jag vet inte om det är något liv precis…


Jag måste få sova mer. Men jag vet inte om jag vill. Nätterna är enda stunden på dygnet jag får vara ifred. Nu är de hos mig 8 timmar varje dag!!! Jag orkar inte med det. De kommer och lagar mat, stannar när jag äter, vilket tar ganska lång tid, och sedan en halvtimme efter avslutad måltid. Men nu orkar jag inte hålla ångesten ifrån mig och inläggning kommer allt närmare verkar det som. Jag trodde allt skulle ordna sig bara jag fick börja på anorexicentret men så blev det ju inte.

Jag tänkte gå långpromenad i morse men jag vågade inte. Min kropp är trött och mina muskler värker. Vi ska gå ganska mycket sen i dag. Måste gå och hämta min cykel, handla kattsand och sedan mat på Maxi. Och jag vågar inte ens köra så korta sträckor när jag mår så här. Sist jag körde lyckades jag skrapa emot en stolpe med backspegeln så det syns i lacken t.o.m. Så de hade väl rätt när de sa att jag inte får köra bil i det här läget…


Jag vet inte hur mycket längre jag orkar. I går var vi på sjukhuset. I dag har jag ätit alla måltider hittills. Ville hoppa över middagen. Det blev för mycket på en gång och i går blev det bara en måltid på hela dagen man kan inte öka hur mycket som helst på en gång men då hotade de med inläggning och ringde sjuksköterskan och det blev totalt kaos. Det slutade med att jag åt den jävla maten med tårarna sprutande under hela måltiden. Allt är försenat som vanligt och nu är det mat igen om fem minuter. Jag får inte gå mina promenader heller för de är rädda för att jag ska falla ihop ute. Förstår inte varför allt har blivit såhär helt plötsligt, jag äter ju mycket mer nu än innan jag fick kontakt med anorexicentret och då var det ok med promenader och äta enligt min gamla lista på 400 kcal, vad har ändrats egentligen??? Jag ÄR trött. Men det kunde jag väl vara förut också, eller? Fick de inte se det då? Nu kommer jag inte undan deras blickar. De är i min lägenhet 8 timmar varje dag när jag har alla måltider! Det orkar jag inte heller med, att inte få tid att vila. Nu måste jag se till att hetsa de få timmarna jag är själv för utan hets håller jag inte ihop då blir det för mycket ångest.

I går lovade jag läkaren att jag skulle följa matlistan hela dagen i dag, annars skulle jag inte få åka hem, det hade jag glömt och jag hade nog hoppats att de inte skulle vara så hårda men nu ger de inte med sig det minsta. Egentligen är det bra. Det är det jag behöver men det är för jävla jobbigt och jag är livrädd hela tiden. Jag är rädd för maten och viktuppgång. Jag är rädd att falla ihop och jag är rädd att inte kunna hantera ångesten så jag måste bli inlagd.

Vi hotade varandra. De hotade mig med inläggning. Jag hotade med att aldrig mer öppna för dem och att ta livet av mig om jag blev inlagd. Moget, eller hur. Så jävla ledsen bara. Och ett tag till och med arg tror jag.

Det har blivit flera små fel i dag och det rör till det för mig. Frukosten, inget smör. Mellanmål; fruktsoppa i tallrik när det ska vara glas och ½ dl keso i stället för 1 msk. Lunch; fel sorts grönsaker, såna jag inte får äta… Bagateller för andra, orsak till kaos och panik för mig.

Nu är det gröt. God natt så småningom.


Dagens siffror 37,2 kg

Det blev inte så mycket mat i går. Åt  ingenting förutom hets innan klockan 18.00. Fick åka till akuten och göra EKG och kolla puls och tryck och ta prover för att kolla upp så kroppen är ok. Sedan ville de att jag skulle stanna och få dropp men jag ville inte så jag dealade till mig att äta en halv smörgås och dricka ett glas äppeljuice sedan fick jag gå. När vi kom hem gjorde p gröt. Det var ok.

I dag är jag trött. Ska inte göra något särskilt mer än hämta min cykel som står utanför jobbet och försöka få med mig kattsand på vägen hem. Gick upp senare i dag, hlv fem -fem, jag fick extra medicin i går kväll. Är trött i kroppen och har ont så jag har tagit en Ipren hoppas den hjälper snart.

Julen oroar mig massor. Alla säger att jag ska strunta i att äta julmat och i stället äta det som står på min lista men jag vet inte om jag klarar att säga det till familj-vanilj:S

Jag mår inte särskilt bra just nu och är rädd att de snart lägger in mig om det inte blir bättre och jag vill verkligen inte det!!!


Dagens siffror 37,0 kg

Livet far inte väl fram med mig just nu. Jag mår ganska jävligt, men det är bara att stå ut.

Jag tar bara emot matstöd av dem jag litar på och de andra måltiderna äter jag inte för jag fixar inte att äta själv. Det innebär att det inte kommer bli någon mat de första tre måltiderna i dag. Det är bra för jag slipper äta men jag behöver människor och nu kommer jag vara ensam till klockan tre. Det är många timmar om man går upp vid fyra…

Jag är ledig i dag vilket inte är jättebra. Jag hade nog behövt komma iväg och få annat att tänka på än det som fyller mig just nu. Jag är trött men har lovat ta extra medicin i kväll så jag får sova bättre i natt. Är bara så rädd att bli för trött dagen efter så jag inte kan stå emot ångesten.


Dagens siffror 37,5 kg

Jag förstår inte dagverksamheten. Jag tyckte det gick bättre i går. Tog mig igenom både frukost och mellanmål utan tårar även om jag fick kämpa som fan. Jag tycker jag följde med mer i samtalen också. De pratade mer med mig utifrån anorexin i dag än de gjorde i går även om det fortfarande var mest magen och operationen som stod i fokus. Men efter mellanmålen sa de att de inte trodde att jag skulle klara av att vara kvar där. Att jag var för trött och att jag hade för svårt att vara närvarande. Att det förmodligen är för svårt för mig att gå i dagverksamheten. Jag fick gå hem! Hade det varit på den tiden när jag orkade bry mig hade det knäckt mig men nu blir jag bara trött på allt. Vad gjorde jag för fel??? De sa ”Vi ringer efter en bil”. Aldrig i livet att jag åker taxi! De lät mig inte promenera hem men de gick till slut med på att jag skulle ta bussen. Jo, visst, skulle inte tro det. Jag gick såklart.

De hade ringt till boendet och sagt att jag skulle komma hem så jag kunde inte slingra mig ur lunch när jag kom hem som jag trott eftersom jag inte hade någon planerad tid och personal när meningen var att jag skulle ha ätit på anorexicentret:( Jag frågade om fredag, de sa att jag inte skulle komma dit då heller. Jag har alltså ingen tid där förrän utvärdering på måndag. Hur ska man kunna utvärdera dagverksamheten och matlistan efter 1,5 dag??? Undrar vad de kommer säga mer. Det blir ny planering på måndag och jag är ganska säker på att det inte kommer bli mer dagverksamhet. Jag hoppas de erbjuder någon annan form av hjälp i stället… Men de kanske redan ger upp?!

Var tvungen att handla i går. Borde ha gjort det redan i förrgår men jag klarade inte allt då. Det svåraste var bröd. Jag har inte ätit bröd på flera år. Dessutom med de nya restriktionerna pga magsäcken får jag inte äta fullkorn vilket är det enda jag kan tänka mig. Nu fick jag gå igenom hela Maxis brödsortiment. Mina krav var ; Inte fullkorn, inte vitt bröd, osötat, inte för stora skivor. Inte helt lätt kan jag meddela. Till slut hittade vi två olika som uppfyllde de mesta kriterierna. Så stod det inget näringsinnehåll på dem då får jag panik. Tog det som var minst skivor och som var lite mörkare än det andra. När vi kom hem och började skiva upp det var det nötter i. Jag får ju inte äta bitar i… men det får bli det tills det tar slut jag orkar inte gå igenom allt igen! Så var jag tvungen att köpa någon form av sås. Jag försökte få dem att skjuta på det ett tag men det gick de inte med på. Det blev tomatsås, så lite kalorier som möjligt. Och så fruktsoppa; Proviva har en bra jordgubbssoppa med bara 35 kcal/100 g det var ok. Jag var helt slut efter att ha handlat och vet inte hur vi kom hem! Sedan var det middag. Jag fixar inte alla dessa måltider!!! Jag hinner inte vila emellan ju. Jag behövde bara äta halva quornfilén och inte såsen, vet inte riktigt varför men anorexin gillade det:) Kvällsfikat behövde jag inte heller ta för att klockan var så mycket efter middagen. Det var en ok dag i går men det är mycket som händer hela tiden!

I dag är det först jobb sedan gynekologen… Det är hur mycket snö som helst och vi skulle ha cyklat till sjukhuset för att jag inte skulle behöva gå så tidigt från jobbet men i dag kommer det förmodligen ta lika lång tid att gå som att cykla. Och jag tycker nog det är smartare att gå ifall jag är helt väck efter gyn för då kan jag ta bussen hem…


« Newer PostsOlder Posts »
Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu