Herr Anorexi och jag

Just another Bloggproffs.se weblog

Hemma igen… fattar inte riktigt vad det var som hände… men är glad såklart:)

Dagens siffror 37,9 kg

Jag gick upp till psykmottagningen på morgonen i tisdags, struntade i frukost eftersom det kändes ganska meningslöst att äta… Fick träffa läkaren ganska fort för en gångs skull. Hon sa att personalen sagt att jag äter mindre nu och att jag äter mindre och mindre för varje dag. Det var INTE sant, jag har ökat matlistan och följer den! Sen hade de också sagt att jag har ökad ångest. Det stämde inte heller, de senaste dagarna hade det varit lite bättre med ångesten. Hon frågade om hon skulle sätta LPT men jag ville hellre vara där frivilligt och hon gick med på det, tack och lov! Sen fick jag sitta och vänta på att det skulle bli plats på avdelningen från klockan 8.30 – 16.00!!! 7,5 timmar!!! Fick kaffe men blev inte ens erbjuden mat, lite märkligt tycker jag. Inte för att jag hade ätit men de borde väl ha frågat iaf?! När jag kom upp på avdelningen fick jag dela rum, med en bulimiker:) Hon var ok men jag orkade inte prata så mycket med henne, jag var nog mest tyst och deprimerad hela tiden jag var där. Satt och stirrade på TV´n eller läste. Vid middagen, 17.00 kunde de inte fixa någon mat eftersom jag är vegetarian… hallå, de visste att jag skulle komma så hur svårt hade det varit att se till att beställa det?!? Fick fil i stället, åt ca 1,5 dl och 0,5 dl flingor. Försökte kräkas efteråt men det gick inte så bra. Gjorde inte så mycket eftersom det var det första jag ätit på hela dagen… och det blev det sista också. Drack bara kaffe på kvällen.

Ringde till boendet för att fråga varför de ljugit för läkaren. Varför de sagt att jag ätit mindre och hade mer ångest när det inte var så. Hon blev helt frågande och sa att det inte stämde. Hon skulle kolla upp det. De tog mig på allvar iaf. Det kom fram till slut att de inte alls hade sagt så. Att de hade sagt precis vad jag ökat på listan och att ångesten minskat något… alla var frågande till hur det kunde bli så. Det verkar som att läkaren som inte förstår svenska så bra hade pratat med en personal på boendet som inte helle förstår svenska jättebra, de hade missuppfattat varandra!!! Det borde inte få gå till så, pga det blev jag inlåst och hotad med LPT! Borde väl anmäla till hälso och sjukvårdsstyrelsen eller något men vem orkar?!!!

Sov ok trots hård säng och ont i kroppen. Sen i går fick jag träffa ny läkare och han sa att han inte kunde hålla mig kvar om jag inte ville – så jag skrev ut mig. Blev erbjuden lunch innan jag åkte eftersom de äntligen lyckats beställa laktoveg men jag ville inte. Åt ingen frukost heller, bara kaffe. De sa att de hade fått en matlista som dietisten hade gjort som jag kunde följa… den matlistan var flera år gammal! De frågade vad jag ville ha hjälp med på avdelningen om jag ville ha matstöd, jag ville inte ha hjälp med någontning, jag ville ju inte ens vara där!! Läkaren hade ökat antidepressiv när jag blev inlagd men jag sa att jag vägrade ta den så den sattes ut när jag blev utskriven.

Cyklade hem och var hemma vid halv ett i går. Sur som ättika för att de gjort så fel. Personalen var jätteledsna hur det kunde ha blivit så och de ska ta upp det på ett möte för det är sånt som inte får hända. Tog inte emot lunchstöd, hetsade en stund i stället sen satte jag mig ute. Tog emot stöd vid middagen så det jag åt i går på hela dagen var ½ dl keso, 1 potatis, ½ tomat.

Inläggningen gjorde att jag gått ner lite i vikt igen så det blev inte enbart dåligt och jag blir påmind om hur hemskt det är där uppe och kommer försöka se till att inte komma dit igen. Det innebär inte att jag inte kommer försöka gå ner mer i vikt men jag kommer ljuga och smussla mer än tidigare för att de inte ska lägga sig i.

I dag har jag gått en timme och det var bara jättejobbigt fick tvinga benen att röra sig. Hade inte gått på två dagar. Vet inte om det berodde på det eller på att jag är slut i kroppen efter att inte ha ätit nästan någonting. Ska äta frukost om en stund med personal. Ska följa matlistan och se vad som händer med viktin i morgon om jag går upp får jag försöka minska på något utan att det märks…

Måste till banken så det tänker jag ägna förmiddagen åt och handla knäckebröd till hets.

Tack för kommentarer de senaste dagarna det värmer!


Läkaren har ringt och domen blev: LPT! Jag måste gå dit i morgon fm annars blir jag hämtad och jag kan inte göra ett damn shit about it.

Jag orkar inte bli förtvivlad. Jag orkar inte bli arg. Jag orkar inte kämpa mer.

Min plan är att ge upp.

Varför ska jag underlätta för dem när de bara rycker undan fötterna på mig? Jag har inga planer på att underlätta behandlingen. Som att det spelar någon roll egentligen. De kommer ändå att göra det de vill och bäst för mig är att göra som de säger så jag kommer därifrån jag vet men jag vill inte gå upp i vikt igen. JAG VILL INTE DET!!!

Ledsen.

Och snart ska jag äta middag. Varför? Om jag ändå får sond i morgon varför ska jag äta i dag? Men jag orkar inte bråka.

Jag kommer att gå dit frivilligt i morgon. Försöka övertala dem att lägga in mig på HSL. Då kan jag skriva ut mig fortfare annars har jag inte någon chans på 4 veckor. FYRA VECKOR!!!

Får jag dö nu?

Om jag hade kvar mina sparade tabletter skulle jag förmodligen ta dem men nu har jag inte tillräckligt många för att de skulle göra mig annat än otroligt trött. Helt meningslöst.

Hade planerat en promenad på en timme efter maten. Nu vet jag inte om jag ska gå som planerat. ELLER gå från nu till i morgon bitti bara för att jag sen inte kommer kunna gå mer på evigheter (och för att protestera). ELLER om jag ska stanna hemma och hetsa tills i morgon.  Strunta i promenaden. Äta allt som finns hemma… kanske åka och handla t.o.m. kommer ju inte behöva några pengar direkt när jag ändå inte kommer få gå ut.

Jag vet hur det blir; jag kommer vara tvungen att åka rullstol om jag ska gå ut. VARFÖR gör de så här mot mig???

Jag äter ju för helvete. Inte jättemycket men jag äter. Och jag har gått upp i vikt. Så; WHY???

Jag vill flytta. Slippa personal som bestämmer över mitt liv. Slippa ha någon som ser vad jag gör. Bestämma själv. Bli vuxen och ta ansvar för min vikt själv. Jag trodde det skulle vara bättre att bo så här att jag skulle känna mig tryggare. Men jag mår bara jävligt över att inte få vara ifred. Låt mig svälta. Låt mig dö om det är det jag vill. Leave me alone!

Jag borde nog ha slutat med det här blogginlägget för länge sen men jag vet inte vad jag ska göra av mig själv så jag bara fortsätter. Försöker fatta vad som händer. Försöker… men det går inte…


Jag är nervös!!! Läkaren skulle ringa personalen vid 13.00… om 20 minuter. Nu är S här och lagar min mat. Jag har inget att prata om så jag sitter vid datorn för att slippa säga mer än nödvändigt. Han läser en tidning medans potatisen kokar. Sociala vi är va, haha!

Jag har varit på biblioteket på sjukhuset och lånat tre böcker. En anorexi-bok, en ”Sluta hetsäta-bok” och en annan om en man vars dotter får en psykos. Det blev 1,5 timmes promenad så hittills i dag har jag gått 3,5 timmar och det är bara lunch, bra, bra! Kommer dock inte kunna gå lika mycket i em. Har vila vid halv tre och sen middagsförberedelser redan vid fyra. Kan iaf gå efter middagen en timme. Ätit; ½ dl fiberhavregrynsgröt med 1/4 banan och kanel och lite lättmjölk. Så kaffe såklart. Snart blir det middag; ½ laxfilé, 1 potatis, 3 cm gurka och 3 broccolibitar. Fun light till maten. Ska snart räkna lite bättre på vad jag får i mig för kaloriintag / dag så jag har mer koll.

See you!


Jag har gått upp 0,5 kg!!! Det är nästan katastrof. Jag kommer inte behöva dricka för att slippa inläggning iaf. Försöker se det positivt och jag kommer kämpa mer än någonsin för viktnedgång nu. Hoppas jag kan hålla mig ifrån hets så mycket som möjligt men det går nog inte helt… Tänkte ta min andra promenad nu klockan sju sen går jag till sjukhusbiblioteket efter frukost och så ännu en promenad i eftermiddag. Borde verkligen inte gå upp mer i vikt när jag äter efter matlistan… ca 600 kcal och går 4 timmar/dag eller hur?!

Tar nästan inga mediciner nu, bara propavan och lanzo. De tror att jag tar alla men som vanligt har de ingen koll:) Bra för mig. Mer ångest i dag än i går men hoppas den går över snart. Vaknar sjukt tidigt, klockan kvart i fyra gav jag upp i morse och orkade inte stanna i sängen suttit vid datorn i stället. Sen första promenaden kvart i fem. Det går inte att dölja promenaderna för personalen eftersom jag måste gå förbi nere där de alltid är för att komma ut men hoppas att de ser mellan fingrarna när det gäller det!


I går var det katastrof. I dag är det faktiskt mycket, mycket bättre! Jag hade gått upp några hg i vikt i morse och det gjorde mig lite knäckt men å andra sidan är jag så mycket piggare så jag orkar kämpa och orkar promenera. Mitt fokus ligger på att få stanna hemma och det verkar som att jag kommer få det för personalen här ser hur mycket piggare jag är i dag och att jag är beredd att kämpa… sen betyder det inte samma sak när de säger kämpa som när jag gör det;) Jag vill ner i vikt såklart. De krävde att jag ökar matlistan den här veckan och det har jag gått med på… haha, de har ingen koll så det jag ökar är att jag byter ut lingonsylt på gröten till 1/4 banan = ungefär samma kaloriintag och att jag ökar på lunch och middag med en rå grönsak. Förut har jag haft bara broccoli eller liknande nu ska jag dessutom äta 3 cm gurka eller ½ tomat. Inget problem att lova det det blir typ 20 kcal mer/dag:) Hoppas nu bara att jag kommer undan med mina promenader som jag egentligen också var tvungen att minska på…

Jag tror att medicinen gjorde skillnad trots allt. Tog inte all nattmedicin igår och vaknade pigg… visserligen redan vid 4 i morse men det var inga problem att gå 2 rundor innan frukost och dessutom hinna städa lägenheten(!) I dag smusslade jag också undan medicinen jag tänker inte låta dem droga mig mer!!! Hetsat en liten stund bara i dag men bara med en massa knäckebröd och kaffe. Nu är det lunch och sen ska jag åka med personalen och handla mat. Efter att jag haft vila i em blir det nog 4:e promenaden.

I morgon kommer de kräva en vikt men jag tänker dricka mig till viktuppgång om jag inte vager tillräckligt mycket ändå:S Nu är jag motiverad att gå ner mer haha:)


Nej.

Detta är inte liv.


Jag är så trött. Jag har bara gått en promenad i dag orkar inte mer men ska försöka få ut personalen på en promenad efter maten. Jag har inte tagit emot matstöd i dag men då ringde de psykakuten och om jag inte tar emot dem så sätter de LPT på måndag. ”Vad väljer du? Matstöd eller LPT?” Vad tror de? Inte LPT i alla fall!!! Allt känns så hopplöst nu, jag klarar inte det här och jag vill inte ha hjälp. Fast i ett hörn, inmurad av ingen annan än mig själv. Inte har jag gått ner i vikt heller i dag, väger samma som i går och om jag inte orkar gå kommer jag inte att gå ner heller, vad händer då? Får jag vara hemma då? Jag orkar inte vara hemma, jag orkar inte hetsa, jag orkar inte psyk, jag orkar inte leva. Jag orkar inte helt enkelt!!! Kanske är det medicinerna som gör mig trött. Kanske skulle det bli bättre om jag slutar ta dem? Kanske skulle jag orka gå då?

Mina pengar är snart slut. Jag har hetsat upp dem. Får ångest när jag tänker på det. Jag måste sluta hetsa men jag kan inte. Jag borde ta tag i mitt liv nu men jag orkar inte. Det är bättre att inte tänka för om jag tänker vill jag bara vara död. Jag är nog ledsen egentligen men kan inte känna någonting längre. Är det svälten eller depressionen som tar bort alla tankar och känslor, eller återigen; är det medicinerna?

Nu är personal här. Hon lagar min mat. Jag är inte delaktig. Jag sitter vid datorn orkar inte ens prata med henne. 1 quornbulle, 1 potatis, ½ kokt morot. Det är för mycket. Men det är det första jag äter i dag. Det skulle varit ok om jag bara hade orkat med mina promenader.

Kan sova på nätterna men vaknar sjukt tidigt. Orkar ändå inte gå upp. Ligger och vrider mig och tittar på klockan var 5:e minut. I dag gick jag upp till slut och fick en sobril som fick mig att kunna ligga kvar i sängen ytterligare någon timme. Orkade ändå inte gå ut och gå. Är jag lat? Min kropp orkar inte men jag tror att om jag bara började äta lite mer några dagar så skulle jag orka svälta igen så varför gör jag inte det? Då skulle jag slippa tvångsvård och kunna gå ner mer. Jag väljer att bli omhändertagen. Slippa fatta beslut. Slippa kämpa. Även om det inte är vad jag vill välja så är det ändå det jag gör. Varför?


Dagens siffror; 37,9 kg

Jag var helt slut i går. Gick tre timmar men när jag skulle gå fjärde rundan strejkade kroppen och jag fick vända och gå hem. Det gick verkligen inte. För att det inte ska bli samma sak i dag har jag redan gått två rundor på morgonen. Första vid fem, andra vid kvart i åtta. Trött nu men det är ok. Var tvungen att ta medicinen och jag är rädd att jag kommer bli seg av den, vill vara pigg och orka mina promenader och tycka att de är sköna. Nu är det hur slitsamt som helst att gå. Rädd att jag inte ska gå ner i vikt om jag inte går tillräckligt mycket. KLarade inte att äta upp maten i går. Det är inte mycket de vill att jag ska äta. Skulle ätit ett ägg, 2 broccolibuketter och ½dl pasta, åt allt utom pastan jag var för slut för att kämpa. Jag orkade inte ens vara uppe i går eftermiddag däckade på sängen och vaknade inte förrän de kom med medicinen vid sex på kvällen. Mår verkligen inte bra alls nu och inser väl att  jag kommer att bli inlagd så mitt mål just nu är att gå ner så mycket som möjligt innan dess… är jag dum som tänker så?

Tänkte be pappa ta hand om katterna ett tag men jag vet inte om jag orkar att han kommer i helgen. Kanske väntar tills jag vet om jag blir inlagd så får han komma någon kväll i veckan i stället.

Nu ska jag gå och sätta mig ute en stund. Ingen sol i dag men det är ganska varmt tror jag.

Mitt internet går såå sakta nu så det går nästan inte att göra någonting. Ska ändå försöka uppdatera varje dag.


dagens siffror 38,2 kg. Nu är målet under 38:)

Var hos min läkare i dag. Min ganska nya läkare som inte kan svenska. ”Har du ångest i ditt huvud?” Och ”Du vill inte gå på huset (psyk)?” Var dagens bästa kommentarer annars var det bättre än tidigare. Hon pratade mer än fem minuter och hon hann med att hota med LPT om jag inte vänder uppåt. Får en vecka på mig att börja äta mer gå mindre och naturligtvis gå upp i vikt. Har inga planer på viktuppgång orkar inte kämpa som det är nu. Hon kommer också ändra mina mediciner från i morgon. Fast hon trappar inte ut de gamla hon bara byter rakt av och jag undrar hur bra det är egentligen. Sen sätter hon in Sobril och jag gillar inte Benzo men hon lovade att det bara är för två veckaor för att hjälpa mot den värsta ångesten nu. Hon satte också in Nozinan på morgonen (!?) har det på kvällen för att jag ska sova men trodde inte man satte in sömnmedicin till morgonen… och så Meanzerin, nån som vet om den är bra? Bort med zyprexa som ändå inte hjälper och så bort med Heminevrin som är den värsta medicin som finns och som bara gör mig seg, den hjälper inte mot ångesten alls längre… inte i de doser jag får ta iaf. De vågar inte ge mig max-dos eftersom jag väger för lite.

Fattar inte att jag har sagt till dem vad jag väger. Har inte ens något minne av att jag har sagt det däremot hur många minnen som helst av att jag vägrat säga det. Tydligen var det under medicinpåverkan som de fick ur mig det. Å andra sidan väger de mig inte och jag tror de kommer lita på vad jag säger så jag kan säga att jag gått upp i vikt ”…jag ljuger så bra…”:) Hon kommer ringa till personalen på onsdag och fråga hur det går och så ska jag träffa henne på torsdag igen om det inte är bra då… åh, vad bra det kommer vara för jag vill INTE träffa henne igen! Trots allt hon sa så gillar jag henne bättre nu än när hon bara har suttit och inte sagt någonting på våra samtal. Hon kanske faktiskt fattar något?

Personalen är här mycket mer nu för att hjälpa mig sluta med hets och jag antar att det är bra men det är grymt jobbigt att inte kunna hetsa som jag  ”behöver”. I dag har de dock personalmöte mellan 13-16 och då kommer jag ”passa på”… jag vill ju inte egentligen men det känns så bra under tiden. Ingen ångest… inga känslor över huvud taget. Behöver åka och handla först. Nu vet jag ju att det är lugnt att de inte kommer gör något på en vecka iaf så då kan jag ju fortsätta som vanligt. Hur korkad är jag!!! Kan inte köpa sånt som måste stå i kylskåpet eftersom de kommer upp hit och lagar maten då tittar de i alla skåp… har en kasse i garderoben… SJUKT!!!

Ska hinna promenader också, det är stressigt nu. I går blev det iaf fyra timmars gående och i dag blir det nog tre plus cykelturen till läkaren. Vill minska men det är för mycket tvång i för att jag ska kunna ta bort dem. Tycker inte det är skönt att gå längre det är bara tungt och jobbigt och jag går mycket saktare nu än vad jag brukar. Kroppen är trött helt enkelt. Jag är inte van att det tar så lång tid att gå ner i vikt. Det är förmodligen för att jag hetsar och för att jag börjar bli gammal:( Förut gick jag lätt ner ett par kilo på en vecka nu har det tagit en vecka att gå ner ETT kilo.

Långt inlägg men mycket att säga i dag:)


Äntligen är datorn fixad. Underbart att det finns datanördar bland personalen… eller en iaf:) Och även internet fungerar hur bra som helst för en gångs skull:)

I dag har vi gjort ett schema över dagen så jag inte ska ha tid för hets. Nu har jag en timme vid datorn.Jag lyckades få personalen att lägga in fyra promenader=4 timmar;) så ska jag vila och äta och laga mat och rensa bland alla viktiga papper. Jag har inte mycket att välja på mer än att göra som de säger för de vill helst ha mig inlagd och det vägrar jag! Får se vad el doctore säger i morgon… förmodligen ingenting som vanligt.

Jag har ingen hetsmat hemma och det är nog bra för det är såå svårt att stå emot just nu. Ska laga mat vid halv ett så det är inte så länge kvar tills dess. Måste klara det!


« Newer PostsOlder Posts »
Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu