Dagens siffror 38,0 kg
Jag förstår inte varför jag inte kan sova. Jag vaknar sjukt tidigt och kan inte ligga kvar i sängen även om jag är hur trött som helst. De dagar jag jobbar tänker jag ”åh, vad skönt, i morgon kan jag sova hur länge som helst!” men sedan vaknar jag ändå samma tid och MÅSTE gå upp direkt. Jag är så trött nu! Funderar på om jag ska gå morgonpromenaden eller inte. På sjukhuset gick jag ingenting och det var ok men hemma är det inte det.
Jag vet inte omjag orkar mycket längre. Jag tror inte anorexicentret kan hjälpa mig och jag klarar inte att bli inlagd fler gånger. En dag i taget är det som gäller nu men det är svårt att inte tänka framåt.
november 25th, 2009 at 12:04 e m
Jag orkar med dig, finaste! Jag kommer på lördag och fyller på ditt styrkeförråd. Försök håll kvar i att inte behöva morgonpromenaderna, du klarade dig utan dem på sjukhuset (jag vet att det var svårt, tusensvårt, men du klarade det). Lyssna på tröttheten, andas och försök andvända den kraft du har till att kämpa emot anorexins infall istället för att kämpa emot livet. Jag älskar dig. Jag vill ha dig kvar. Det är så mycket du kommer orka göra om du kämpar mot anorexin! Saker som du går miste om nu. Vi ses på lördag, älskade vännen! <3
november 25th, 2009 at 1:32 e m
Det är sjukt svårt att tänka framåt! Håller med, men du får inte tänka redan nu att dem inte kan hjälpa dig Anna, du måste ge det en seriös chans först. Du får inte ge upp, du ska inte bli inlagd. INTE! Du måste ta tag i detta själv nu och gå dit på Måndag utan förutfattade meningar även om det är svårt och at till dig det dem säger och sedan tänka över det. Kanske att det hade varit bra att börja med dagvård? Då är du både hemma och ”inlagd” men ändå på ett så mkt bättre sätt än om du är på psyket, för om du inte går på någon behandling så kommer du bara bli sämre hemma och det vet du
Kom igen nu!!!!
Håller på dig till tusen!!!!