Jag ska åka om två timmar. Och jag är orolig. För det är oro inte ångest. Jag tror att om man lever med ångest har man svårt att skilja mellan den vanliga oron som alla känner ibland, tex inför att resa bort några dagar, och ångest. Det är ju helt naturligt att man oroar sig när man ska göra något nytt. Vad tror ni om det? Har packat och ätit frukost och gått promenad nu vet jag inte vad jag ska göra för att hålla mig sysselsatt. Gå ner och hämta mina mediciner, det vore inte så bra att glömma dem!

Trevlig helg!