I går kväll gick det lite bättre. Hetsade inte så mycket… inte i flera timmar i sträck som jag gjort de senaste veckorna. Satt med p och spelade Skip-Bo och tittade på TV. I dag tadada… ingen hetsätning på hela dagen än så länge och klockan är halv tre på em, och vid tre ska jag till S och baka pepparkakor vilket tar några timmar. Ska verligen försöka att inte hetsa alls i dag. Har ingen mat hemma heller så jag inte ska kunna. Det är i och för sig inte så lätt för är det riktigt illa kan jag äta nästan vad som helst när jag hetsar.

Ätit gröt till frukost. I dag vägrade jag sonden och det mottogs med irritation och arga blickar så klart men jag gav mig inte och när jag åt gröt med dem så var det ok. Så frågade de vad jag väger. Av princip har jag vägrat att säga det för jag vill inte att de ska veta, de ska inte ha kontroll på mig och så skäms jag för att jag väger så mycket. Sa att jag väger nästan 42, inte riktigt sant men det lugnade ner dem lite. Är inte jättelångt ifrån 42 heller så det var inte helt osanning.

De har varit oroliga ett tag. De säger att min vikt inte spelar någon roll men det är inte sant. Det visar sig när jag säger vad jag väger och de slutar bry sig om hur jag MÅR. De har velat lägga in mig för att ”jag mår så dåligt”. Ha, det hade inte ett dugg med mitt mående att göra bara att de inte har kontoroll på min vikt. Nu pratar de inte om psyk längre.Inte för att det spelar någon roll för jag vill inte dit. Det är bara det att min rädsla för att gå upp i vikt blir ännu starkare, nu märker jag att om jag skulle gå upp i vikt så spelar det ingen roll hur dåligt jag mår jag får i alla fall ingen hjälp. Som det är nu räcker det med att gå ner ett par kilo så tar de över och jag kan bara lägga mig och sluta bry mig om att leva och kämpa och ibland är det vad jag behöver.

Å andra sidan, om jag går upp i vikt och inte får någon hjälp kanske jag äntligen lyckas ta livet av mig… det vore väldigt skönt. Att bara slippa allt…