En äta-dag i dag. För att få igång förbränningen. Gröt till frukost, sallad till lunch och gröt i kväll. Det har gått förvånansvärt bra med tanke på hur svårt det har varit att äta någonting överhuvudtaget de senaste dagarna. Fuskade med vägningen i dag och åt frukosten innan, hade inte gått ner så mycket men för säkerhets skull. Vägrar att bli inlagd!

En ny ångest-dag och inget att göra mer än promenera och försöka få ordning på kaoset inuti. Klarade vägningen i dag, puh. Upp två hekto sen i går. Så svårt att äta fast jag vet vad konsekvenserna blir om jag inte äter och det är något jag verkligen inte vill, ändå kan jag inte förmå mig till att äta den äckliga maten… orkar inte ens laga något som jag skulle kunna tänka mig att äta. Katterna är gosigare än vanligt, tror de fattar hur dåligt jag mår nu, skönt att jag betyder något för någon, tror det är det de vill visa!

Har varit på apoteket i dag, medicin mot ångest är DYRT, 750:- för 28 tabletter!!! Det räcker i två veckor!

Jag orkar inte med mitt liv. Jag orkar inte ha det så här. Vikt i dag, ner 1,5 kg. De säger att jag måste börja med sondmat igen, ALDRIG att jag gör det frivilligt. De säger att jag blir inlagd om jag går ner ett kilo till men tror inte att det blir så och tror i alla fall inte att jag klarar att gå ner mer nu. Har ätit massor i dag som jag inte har kräkts upp och har så´n grym ångest nu vet inte vart jag ska ta vägen. Blir nog långpromenad igen.

Köpt kålrabbi i grönsaksaffären. Gillar att vara där inne, det känns så fräscht, allting luktar gott och inte en massa äckliga saker bara ”rena” livsmedel, ofarliga.

 De tvingade mig att åka till sjukhuset men jag fick efter mycket om och men åka hem utan att bli inlagd men måste ta sondmaten hemma och måste gå upp i vikt annars blir det tvångsvård Jag HATAR ALLA just nu… mest mig själv kanske…

Provar mig fram. Min första blogg.

I dag dricker jag kaffe, mitt livselixir, mat är förbjudet i mitt liv just nu och har varit det i väldigt många år. I bland är jag friskare, dvs sköter matintaget enligt anorexicentrets matista ibland som nu, sköter jag ingenting på ett bra sätt. Promenerar för mycket, äter för lite, det mesta av det jag får i mig kräks jag upp… förutom kaffet då…

Grymt mycket ångest i kväll. Ätit lite pasta som jag kräkts upp och några skivor kålrabbi, min nya favvo-grönsak, som jag har behållt. Mycket kaffe, mer än vanligt fast jag vet att det kan öka ångesten. Gått en längre runda med p i kväll än jag brukar, men det var jobbigt och hade inget att prata om. Känner bara att jag måste vara trevlig hela tiden mot dessa som kommer som jag inte väljer själv att jag vill umgås med. Och hur lätt är det att vara trevlig när det kryper inuti och man bara tänker på fet-kroppen och vill skada, svälta den tills det inte finns något kvar att hata.

De vill att jag ska umgås i kväll. Äta kvällsfika med dem, och jag klarar inte det. Men om jag säger nej förstår de att jag inte äter och då kommer de vilja väga mig och det går inte för jag vill inte visa vad bara jag och vågen vet… att vikten är åt helvete och att det bara blir värre varje dag och att jag borde vända den här trenden. Men JAG VILL INTE! Vill inte ha ett liv. Vill inte finnas. Vill inte alls mer… just nu i alla fall…