Dagens siffror 37,2 kg
Jag hade en helvetesdag i går. Helt förtvivlad och massa ångest. Grät hysteriskt fem i nio i går morse, när personalen knackade på vid nio var jag ”glada” Anna som vanligt… Men sen kunde jag inte hålla ihop riktigt hela tiden så han sa att jag såg lite ledsen ut… jo, det kunde man ju säga:S Sen fortsatte hela dagen så. Tårarna rann under hela promenaden på morgonen… tur att det var mörkt! Jag vet egentligen inte varför det var så jobbigt just i går. I dag är det bättre. Det fanns ju inget annat alternativ eftersom jag skulle jobba i dag och då måste jag må bra. Jag gjorde något förbjudet i morse, jag hoppade över morgonpromenaden och sov en timme längre i stället. Jag tänkte att jag går ju ändå till och från jobbet så jag får de timmars promenad jag måste ha och det regnade ute… har bestämmt mig för att inte ha ångest över det och det har gått ganska bra än så länge. Det gick i ett på jobbet. Hade knappt tid att ta paus vid halv tio som vi alltid gör men min handledare drog iväg mig till slut:) De är så tacksamma att jag är där och jag är nöjd med mina prestationer i dag, jag hann mycket mer än jag brukar och de sa att de aldrig klarat det om inte jag varit där. Det är ju roligt att det man gör är uppskattat. Hade bra samtal med min handledare också om både anorexin och annat. Det är så skönt för vi pratar lika mycket om hennes liv som om mitt. Så är det inte i boendet, de är personal och jag får inte fråga om deras liv. Det de vill berätta är upp till dem, det blir ibland lite märkliga samtal, envägskommunikation… En del pratar med mig som om jag var ”normal” och vem som helst men en del är väldigt noga med att hålla sig proffesionella och inte prata om sitt privatliv med mig. Så har det ju egentligen varit med alla jag träffat de senaste 15 åren eftersom jag inte haft så mycket kontakt med andra än sjukvårdspersonal. Så skönt nu att få vara människa igen inte bara ”brukare” eller ”patient”.
I morgon ska jag träffa en vän på stan, det blir kaffe tror jag. Hoppas på att det blir vid lunch för jag gillar inte henne jag har på dagen i morgon som ska äta med mig! Måste göra ett kort också till pappa. Fars dag på söndag. Kalas igen med andra ord:(
Såg att det är kattutställning på lördag. Ska kolla upp det lite noggrannare. Vore kul att gå dit om personalen har tid att följa med. Vet inte vad det kostar bara.
Nu ska jag gå ner och vara social en halvtimme. Har varit det de senaste dagarna och det går bra när jag är ledig i morgon då gör det ingenting om allt förskjuts ett tag och jag kommer i säng lite senare än vanligt.
november 5th, 2009 at 11:27 e m
Usch vad jobbigt att du hade en sån skit dag i går. Hatar sånt själv. Men jag tror du funderar så sjukt mkt just nu och du vet inte hur något kommer bli osv, så kanske inte jätte konstigt men lika jobbigt för det. Kan det inte bara bli det datumet så du kan få det gjort och börja något nytt nu? Håll ut Anna!
Vad skönt att du kan prata med din handledare på jobbet
Kan ju vara bra, skönt oxå att hon kan prata lite om sig själv oxå annars blir det bara jobbigt, känner igen det där så väl.. Då är man helldre tyst typ. Vad brukar ni prata om? Jag menar vågar du vara mer öppen för henne och så där? är hon snäll?
Hoppas du kan få lite trevligt på stan i morgon med din vän ialf, det är du värd. Är det någon gammal vän? frisk lr sjuk?
Försök att inte oroa dig allt för mkt och prova denna gången att bara äta det du känner att du kan. Du förstår vad jag menar när jag säger så lr hur?
Du fixar kalaset, det gjorde du ju rätt bra sist lr hur
Kattutställning kanske hade varit något? Fast det är klart som du säger, det beror ju på priset, i bland är det himla dyrt :S Är det en stor utställning lr?
Bra att du försöker att vara där nere lite och jag tror att det är bra för dig att inte bara enbart vara ensam i lägenheten. Tror inte du oxå det? Speciellt om där är någon okej personal