I går vågade jag inte ens skriva vad vågen visade, men samma i dag; 37,7 kg. Det gör mig förbannad och uppgiven. Vad är det för mening med allt??? Jag har hetsat mycket i dag. Och promenerat mycket. Och städat mycket. Allt för att slippa tänka och känna. Vill inte se kroppen. Vill inte veta hur fet den är nu. Orkar inte ens bry mig i dag om att kämpa. Jag ska fika med hon som var/är? min bästa kompis. Vi har inte setts på evigheter och jag har inte orkat ta något initiativ. Jag mår dåligt av att se när hon mår dåligt och jag misstänker att jag drar ner henne också. Men nu ska vi fika = kaffe. Här hemma hos mig. Vi bor grannar och det är inte särskilt bra för vår relation. Hon har varit inlagd på psyk hela sommaren men nu har hon varit hemma några veckor och trots att vi bor i samma hus har jag inte ens sett henne! Det blir skönt att träffas och prata igen. Det brukar bli bra när vi ses det är däremellan när vi bara ser varandra och inte orkar prata som det blir katastrof. Jag har för mycket personalstöd nu. Jag börjar bli helt slutkörd av att vara trevlig och småprata hela dagarna med olika människor!  Jag vill bara vara ifred men det får jag inte. Och nu kommer de igen:(