Ha, ha, ner i vikt i dag. 0,5 kg sen i går. Trodde jag skulle ha gått upp men min vän vågen stod på min sida i dag, trots det halva äpplet för mycket i går. Nu är äpplena slut och jag vågar nog inte köpa nya, får nöja mig med kålrabbi och kanske någon morot. Hittade tomater i kylskåpet i går som jag glömt att jag hade, om det går bra i dag ska jag få äta en sån i kväll. Sovit länge i dag, vaknade inte förrän halv åtta men det är skönt för då blir jag inte hungrig så tidigt. Har lite kluvna känslor när det gäller hunger… på ett sätt är det ju skönt för det betyder att man lyckas men hunger kan leda till matsug och det är jag livrädd för, tänk om jag inte kan stå emot!

Låg och tänkte i morse, det är nu 13 år sen jag blev inlagd på BUP, 13 ÅR!!! Och vad har hänt sen dess? Jag har inte kommit någonstans, jag är fortfarande lika anorektisk! Jag är bättre på ett sätt för jag skär mig inte längre och inte en massa självmordsförsök och min läkare säger att jag är mer hel än jag var för några år sen men anorexin är inte bättre. Tvärtom är den mer intensiv nu än vad den var då, enligt min uppfattning i alla fall. Mitt BMI är inte superlågt 15,6 i dag(har som lägst haft BMI 11,0!) men i tankarna är jag superanorektisk och jag vågar nästan inte visa mig bland folk för jag är så äcklig och fet

Ibland önskar jag att jag kunde bli frisk och leva på riktigt men är också livrädd för frisk innebär tjock och blir jag så tjock har jag inte rätt att leva alls. Det är svårt.