Herr Anorexi och jag

Just another Bloggproffs.se weblog

Dagens siffror 38,2 kg. Samma som i förrgår alltså. Fattar inte dessa tillfälliga viktökningar som försvinner dagen efter igen! Vätska???

Jag träffade min dietist i går på väg till jobbet. Jag har inte träffat henne på ganska länge och honfrågade hur det är. Jag sa ”sådär” men det kändes som att hon bara ville höra det vanliga ”Det är bra.” Blev lite ledsen av det för hon är jättebra och någon som brukar fatta men jag vet inte om hon bara var stressad på väg till jobbet. Hade förmodligen sagt som vanligt att allt är bra om det inte varit för att de pratar om att det kanske är dags för en tid till henne snart och det vore så konstigt att komma dit och berätta allt om jag sagt att det bara är bra…

I dag cyklade jag med personal ut till IKEA. Hade tänkt att gå själv men så frågade hon om hon fick följa med och jag gillar henne, problemet är att vi inte får gå. Deras dumma regler säger att om vi ska hitta på något utöver promenaderna så måste vi cykla för att jag inte ska gå så mycket. Nu är herr anorexi arg på mig för att jag inte gick. Vet inte om jag borde gå ut och gå en extra promenad i stället men då kommer jag inte få gå med min kontaktperson efter middagen och det vill jag. FAN, borde ha gått själv och inte gett med mig. Nu får jag sota för det. Varför ska det vara så svårt för??? I vanliga fall skulle jag ju ha varit hemma i lägenheten och då hade jag inte rört mig alls så cykelturen var ju ändå utöver men bara för att jag hade planerat att gå så blir det fel. Hittade inte det jag skulle ha heller. Ingen bra förmiddag mao. Hon frågade om vi skulle stanna och dricka kaffe någonstans men det kunde jag säga nej till. Behövde hem och hetsa innan lunchen. Och städa och tvätta klart. Det är fixat nu, det behövdes:)

Jag är ledsen i dag vet inte vad det beror på. Mådde bra på morgonen och tog tag i saker jag inte klarat på länge som städ och tvätt. Men nu är det miserabelt. I morgon är det jobb igen – skönt! Och på fredag är det läkarbesök. Det är bara i dag jag är helt ledig. Kunde ju tänka mig att sova lite längre när jag nu fick det i dag men nej då, det går såklart inte. Vaknar allt för tidigt. Så är mitt liv. Trött när jag måste upp. Trött men för orolig för att ligga still när jag får. Kallt i dag, det var frost ute så det blev både täckjacka och moccastövlarna på morgonpromenaden!

Nu ska jag äta lunch. Quornbulle, quinoa, gurka, broccoli.


Jag mår illa! Jag hatar den jävliga maten som måste ätas!

Jag har varit på jobbet på förmiddagen. Kul som vanligt även om det inte fanns jättemycket för mig att göra. Jag pratade ganska mycket med min handledare, kanske för mycket? I vanliga fall försöker jag undvika att prata om mig själv, har pratat så mycket med så många att jag vill vara ”normal” någonstans inte alltid vara ”hon anorektikern”. Särskilt när jag inte ens tycker att det stämmer. Hon sa en del bra saker. Och en del som visar på noll kunskap om ätstörningar… men hur ska hon kunna ha kunskap om det?! Så hon är förlåten;) Jag berättade vad jag väger, det var inte nödvändigt känner jag nu. Hon känner en som jobbar i mitt boende och jag hoppas verkligen att hon håller sitt ord och inte talar om för henne vad jag väger!!! Det är en av de bra personalen men ändå… Det känns skönt att prata med någon som delar förtroenden tillbaka. Jag fick veta en del om hennes liv och problem med sonens pappa bl.a.. Jag är van vid personal som aldrig berättar något själva men som ska veta hela mitt liv. Ovant alltså men det är härligt att vara del av ett sammanhang som inte bygger på att jag är patient/brukare och de personal!

Vi hade utvärdering också och jag kommer få stanna där jag är nu. De är supernöjda med mig och jag trivs jättebra. Skönt för nu vet jag att jag kommer få stanna åtminstonde terminen ut. Jag får fylla i papper med arbetstid mm och jag tjänar 8:-/timmen:) Det är skrattretande! Jag jobbar 4 timmar/dag det blir 24:- suck, det är i alla fall inte pengarna som får mig att gå till jobbet. Men jag har ju sjukbidraget så det här är bara utöver. Jag försöker tänka att det blir ca 300:- i månaden och då kan jag köpa något för dem som jag inte skulle ha köpt annars… dvs om jag kunde sluta upp med hetsätningarna som jag just nu lägger ALLA mina pengar på:( Ibland får jag lite pengar av mamma för att hon vet att jag inte har så mycket att röra mig med men nu kunde hon lika gärna låta bli eller sätta in de pengarna någonstans så länge tills jag klarar att hantera dem bättre. Nu går även de till hetsmat. Så onödigt! Detta ger mig ångest så jag slår oftast bort det ur tankarna för att stå ut med livet.

I morgon är det en tom dag igen.Måste tvätta men det tar ju inte så lång tid. Skönt att jag har tvättmaskin i lägenheten så jag slipper boka tvättstuga! Jag borde se till att göra något, boka upp tid med någon. Men jag har ingen att ringa till. Mina vänner finns snart inte kvar längre. Och det är MITT FEL! Hela detta helvete är MITT FEL!!!

Hade dessutom gått upp i vikt igen. Jag vill inte! Trots promenaden på 2 timmar extra igår. Iband tror jag att jag går upp efter att ha gått mycket för att musklerna svullnar dagen efter och sen går jag ner efter det för det är ofta så att jag går upp när jag rört mig mer. Men jag vet inte kanske inte stämmer alls??? Jag vet inte om jag ska våga lägga mig och läsa en stund nu. Det brukar inte bli bra när jag lägger mig på dagen men jag mår så jävligt! Jag har tagit bort ”vila” från schemat. Förut kom personalen upp och satt här medans jag skulle vila. Jag låg bara och tittade på klockan och väntade på att de skulle gå så det blev inte så mycket vila av det. Nu är det bättre jag får vara ensam från halv två till halv fem. I kväll är det pucko till personal som kommer. Jag hatar när de jobbar! Så måste jag stå ut med henne under en timmes promenad utöver mat-tiden:( Hon är så slö! Jag går typ en meter före henne för hon går så sakta!

Ha en bra kväll!


Dagens siffror; 38,2 kg

Jag har varit och tagit blodprover. Jag hatar när de inte hittar kärlen och gräver med nålen. Det är bättre att de sticker om igen! Det gick bra till slut. Jag är inte helt lätt att sticka, särskilt inte när jag svälter:S Annars gillar jag sjukhus. Jag känner mig trygg i miljön. Bara jag inte blir inlagd och tvingad att göra saker jag  inte vill. Men jag har varit mycket på sjukhus pga annat som inte haft med anorexin att göra och det gillar jag. Då behöver jag inte kämpa så mycket själv. Jag behöver inte fundera över vad jag ska göra på dagarna och hur mycket jag måste motionera. Jag har inte kunnat äta heller när jag varit inlagd utan haft cvk och fått näring direkt i blodet då behöver man inte tänka på det heller. Det finns lixom inget sätt att påverka det. Så kontrollerar de vikten och korrigerar näring och vätska efter det. Perfekt! Men nu är jag nog opererad tillräckligt för det så jag tror inte att jag kommer behöva vara inlagd av den anledningen på länge nu. Både skönt och lite jobbigt. Att inte kunna falla ner i omhändertagandet. Anorexin däremot vill jag inte ha omhändertagande på sjukhus för. Dels för att jag inte vet om jag verkligen vill ha hjälp och dels för att det alltid leder till att jag blir inlagd på psyk förr eller senare när jag är för frisk för att ligga på medicin. Och dit vill jag INTE!!!

Det blir intressant att träffa läkaren på fredag. Jag tycker det ska bli ok för jag är ganska säker på att han inte kommer att göra något eller tvinga mig till något jag inte vill. Så det blir intressant att höra vad han har att säga om mitt ”tillstånd”. Om anorexin godkänner det han säger eller om jag måste kämpa mig neråt mer efteråt:) Min kontaktperson ska följa med. Hon är egentligen ledig men kommer in bara för att följa med. Bra för jag vill inte ha med mig någon annan som inte fattar något! Som missuppfattar till min nackdel. Som kommer att använda det han säger emot mig sedan.

Det var inte skönt att gå på morgonen men det var helt ok att gå till och från sjukhuset, var iväg 2,5 timmar. Vet inte riktigt hur lång tid provtagningen tog men en extra promenad på minst 1,5 timme blev det, närmare 2 tror jag:) Promenaden efter middagen är fortfarande skön.

Jag ville inte somna när jag gick och la mig igår. För jag ville inte vakna i dag och ha en lång ny dag framför mig. Jag hade tur för jag har halvsovit hela natten så den har kännts längre än vanligt och när klockan ringde var det helt ok att gå upp. Jag har mycket ont i kroppen nu och sprängande huvudvärk hela tiden. Det är ganska nytt. Ont i kropppen brukar jag ha pga min benskörhet men ont i huvudet har jag nästan aldrig. Antar att det också beror på svälten eller kräkningarna. Det oroar mig inte. Jag oroar mig nästan aldrig över kroppsliga symptom de är bara ett bevis på att jag lyckats. Jag kan bli trött på värken och hata illamåendet men det räcker med det.

Jag mötte en tjej på väg till sjukhuset. Jag kände inte igen henne först. Hon har helt klart blivit anorektisk! Hon jobbar som sjuksköterska på psyk och vi är flera som har lagt märke till att hon har gått ner i vikt och aldrig kan sitta stilla utan måste göra något hela tiden. Men så här har jag inte sett henne förut. Jag hoppas hon får hjälp och att de där uppe uppmärksammar henne. Inte för att de kan någonting om anorexi men de borde ju åtminstonde ha lärt sig känna igen tecknen?  Det berör mig illa när jag ser någon som frivilligt går rakt in i sjukdom och ångest och allt vad det innebär som man inte inser förrän det redan är för sent…


Trött. Huvudvärk. Deppig.

Det var inte lätt att komma ur sängen i morse! Men promenaden måste hinnas med innan frukost så det fanns inga alternativ annat än att gå upp. Första prövningen är vägningen. Jag har gått upp mycket den senaste tiden och nu väger jag 38,5 kg:( Det är sjukt så tjock jag är nu! Nästa prövning är promenaden som verkligen inte är rolig längre. Det är bara plågsamt att ta sig runt den invanda rundan. Jag går samma runda två gånger om dagen för att jag måste. Jag kan inte ens byta runda för då räknas det inte. Tredje prövningen är frukost med personal. Det gick bra i dag det var min kp som jag gillar. Sen var det planering och skriva matlista och inköpslista mm det är bra för de har sagt att vi inte kommer ändra på någonting nu innan jag har träffat medicinläkaren på fredag så jag behövde inte öka matintaget heller – skönt! Sen har vi varit och handlat på maxi, det var ok. Jag handlar den vanliga maten med personal, det som blir jobbigt är att jag måste åka och handla igen för jag MÅSTE ha hetsmat hemma. Men då får ingen följa med! Brukar passa på när de har rapport så behöver de inte ens se att jag åker iväg.

Pappa har ringt flera gånger men jag orkar inte svara. Jag orkar inte träffa honom i dag och jag orkar inte ljuga och hitta på något som jag ska göra så jag låter bli att svara men får ångest varje gång. Fan, om jag mådde bra skulle det inte vara något problem. Då skulle jag tycka det var kul att träffa honom och äta lunch på stan och förmodligen blir det bio nästa gång han kommer. Vi ska se ”Flickan som lekte med elden” och jag vill jättegärna se den men jag klarar inte att vara bland folk i dag. Jag behöver också veta i förväg om jag ska göra något inte samma dag. Jag måste vara förberedd. Det är också anorexin som bestämmer över det.

Jag vill inte att helgen ska ta slut. Det är bra personal hela helgen vilket innebär att de kommer vara lediga i början på nästa vecka och jag orkar inte med puckon. Särskilt inte när de ska laga min mat i mitt kök:( I morgon ska jag till sjukhuset och ta prover. Kanske borde äta frukost tidigare om jag ska hinna…


Jag hatar mig själv. Jag hatar mitt liv. Jag hatar personalen. Jag hatar mycket just nu!

Kom hem vid halv fem i går. Tog inte emot något stöd alls låste in mig i lägenheten hela kvällen. Det var skönt att slippa se några människor. Hetsade från att jag kom hem till halv tio – fem timmar!!!  I dag har jag promenerat igen. Vägningen var hemsk. Jag vet inte hur jag ska göra med mina vågar. Det fungerar inte att ha två stycken som väger så olika. Får panik nu för jag bara går upp i vikt. Jag gick upp 5 hg hemma hos mamma och det är INTE ok!!! Jag har sån ångest. Jag borde ha gått ut och gått mer på förmiddagen men jag isolerar mig och hetsar i stället. Jag måste gå ner i vikt till på fredag för tydligen har jag fått en läkartid då. Inte för att han väger mig om jag inte går med på det frivilligt men jag kan inte gå dit och vara så här tjock. Han kommer skratta åt mig. Jag hatar personalen som tvingar mig att träffa läkaren! Jag ska tydligen ta prover på måndag då måste jag iaf gå till sjukhuset på fm så då blir det 1,5 timmes extra promenad. Proverna är alltid bra så jag oroar mig inte.

Det är bra personal i helgen men jag vill bara vara ensam. Jag vet inte hur jag ska gå vidare. Ska det vara så här? Kan inte söka hjälp nu när jag ser ut som värsta fettot. De kommer tro att jag är helt knäpp som förväntar mig hjälp för anorexi när jag knappt är underviktig! Mitt BMI ligger strax över 14 nu och 14 är gränsen för hur mycket jag får väga. Väger alltså alldeles för mycket!

Kan inte tänka på något annat än mat och vikt. Kan inte prata med folk för jag kan inte koncentrera mig på något annat än mina tankar. Bilturen hem igår vet jag inte hur jag tog mig igenom. Det var nog tur att det inte hände något oförutsett för jag var totalt ofokuserad tänkte bara på vad jag skulle handla för mat innan jag kom hem och hur många timmar jag skulle hinna hetsa.

Kan man leva så här???


Jag är hos mamma. Jag har ingen våg. På ett sätt är det nog lika bra med tanke på allt som jag åt i går men samtidigt får jag panik för att jag inte ska klara av att gå ner allt igen. Det är stort kaos i mig för tillfället. Ingenting är på ett bra sätt. Innan jag åkte igår hade sköterskan från medicinemottagningen ringt. Hon hade pratat ed min läkare som hade sagt att han ville att jag åkte till akuten för en medicinsk bedömning. Grundat på vad personalen sagt om vad jag äter och att jag kräks mycket. Vad jag väger vet de inte. Jag vägrade och åkte hit i stället. Jag tänker inte åka till sjuhuset. Jag kan gå med på en undersökning med prover och så men inte på akuten. Mina prover är nästan alltid bra.

Kom hit vid tre i går eftermiddag då var det fika. Jag åt ett fine crisp kändes inte bra men det var det bästa aternativet. Sen var det kalaset vid sex. De skulle äta flygande Jakob. Jag fick quornfilé med jasminris och broccoli. Bortsett från jasminriset var det ok. Sen lyckades de övertala mig att äta vitlöksbröd och jag vil inte ens tänka på hur mycket kalorier det är i det!!! Sen satt vi och pratade länge och systern öppnade paket. Jag var nog ganska disträ och inte så delaktig i några samtal. Mat-tankarna och herr anorexi var inte nådig och värre blev det för sen var det kaffe såklart och den otäcka hemska tårtan. Dessutom vaniljbullar som syster hade bakat. Jag åt trots ångesten. För deras skull. Jag skulle aldrig kunna äta sånt för att jag tycker det är gott. No way. Jag tänkte hela tide hur falsk jag är att jag inte är någon riktig anorektiker att jag inte har rätt till någon hjälp när jag kan vräka i mig så där mycket mat att jag måste hem och rätta till allting osv

Sovit på en madrass på systers golv. Sovit ok men vaknar tidigt och så kan jag inte gå ut och gå! Jag KAN ju göra det men jag vågar inte när jag är här för mammas skull. Jag gör så mycket för andras skull hela tiden. Jag vill att de ska tro att jag är frisk nu så de inte behöver oroa sig mer. Jag gör alltid så stora uppoffringar när jag träffar familjen. Personalen i boendet säger att jag inte behöver det och att jag ska göra det som känns bra för mig men jag vågar inte. Jag har aldrig bråkat med mina föräldrar(!) vi gör inte sånt i vår familj. Ingen låtsas om att det finns några problem och det tycker jag är skönt även om det blir väldigt märkligt och konstigt ibland. Sen måste jag bestraffa mig när jag kommer hem i stället. Jag oroar mig för att det blir lika mycket hets som tidigare och att jag inte kommer kunna gå ner igen. Att jag har förstört allt. Jag hatar anorexin just nu som inte låter mig leva som alla andra. Jag vill också kunna vara normal. Delta i samtal inte ha mat-tankarna som plågar mig vad jag än gör var jag än är. Jag vill inte kämpa denna kamp som jag aldrig kan vinna. Jag vill inte!!!

När mamma vaknar blir det frukost. Det kommer bli yoghurt. Yoghurt är förbjudet för jag tycker det är gott men i dag kommer det ble det – för mammas skull. Innan jag åker tillbaka hem blir det lunch. Laxfilé. Det borde vara ok men det blir dubbelt så stora portioner som jag skulle ha ätit om jag var hemma.

I kväll jobbar det bara jobbig personal så det är inte bättre där. HAde funderingar på att stanna här till på lördag men det fixar jag inte. Helgen hoppas jag ingen får för sig att hälsa på för jag har mycket att göra – promenera och hetsa och glömma de här två dagarna. Det enda som har varit positivt är att jag inte hetsåt en enda gång i går.


Har jobbat i dag. Kul på jobbet och bra att få något annat att tänka på. Sjuksköterskan i mitt boende kom för personalen är ”oroliga” och tjat tjat tjat. Jag borde inte köra bil bla bla bla. Blir så irriterad på dem hela tiden. Jag kommer få en kallelse till medicinläkaren för undersökning men det kommer förmodligen ta ett tag tills dess. Skönt! Vikten hade gått upp i dag och jag får panik. Nu har jag ingen kontroll alls längre känns det som . Hetsade hela dagen i går och farliga saker som är förbjudna. Inte konstigt att jag väger ton egentligen men det borde jag ha gjort för länge sen lite chockad att det kom just nu utan att jag var beredd på det. Och snart ska jag dessutom åka hem till familjen och dessutom vara med på kalas. Vill inte men jag har inget val och det ska bli skönt att åka härifrån och slippa personalen ett tag. Jag hatar dem för tillfället. Innerligt. Måste byta om och packa. Får se om jag skriver något hemifrån mamma annars blir det i morgon eller på lördag beroende på hur länge jag stannar…


Jag har precis tittat på ”Fråga doktorn” på Svt play. Sofia Åkerman var gäst och hon är så bra på att uttrycka sig. Mest handlar det om självskadebeteende i allmänhet men ätstörningar ligger inom de ramarna hon pratar om. Kan rekommenderas om du har en stund över.

Dagens vikt är som i går 37,7 kg men jag är förvirrad för jag köpte en ny våg i dag och den visar inte samma vikt… inte ovanligt egentligen men jag blir som sagt förvirrad nu vet jag inte vad jag ska gå efter. Gamla eller nya vågen??? Borde ta den som väger mest för säkerhets skull så jag inte går omkring och tror att jag väger mindre än jag gör och börjar slappna av. Den nya vågen mäter även fett, vätska och muskelmassa. Litar inte helt på att det stämmer till 100% men man får ju iaf en riktlinje att gå efter. Enligt vågen har jag väldigt lite fett 6 %, man ska enligt böckerna ha 20 % för att kunna menstruera (vilket bevisligen inte stämmer eftersom jag gör det ibland fortfarande!). Min muskelmassa låg strax över normalvärdena??? Hur går det ihop, jag tycker inte jag har några muskler alls. Och så har jag som jag misstänkte ganska hög procent vatten även om det ligger inom normalvärdet. Det beror förmodligen på kräkningarna.

Promenaden i dag gick bra men hade så mycket tankar som snurrade i huvudet att jag inte klarade av att lyssna på talboken som jag brukar, det fick bli musik i stället men jag har ingen aning om vad det var för musik för jag var så ofokuserad. I dag är det planeringsdag för personalen vilket innebär att det är personal från poolen här hela dagen. Det är inga nya men de är inte här så ofta. Jag bad att få slippa stöd i dag för det är jobbigt med nya människor men det fick jag såklart inte:( Har varit och handlat hetsmat, tycker jag var värd något extra i dag… hur jag nu kan tycka det… så det blev dyrt! Det går inte hålla på så här. Sen jag fick pengar har jag gjort av med alldeles för mycket det kommer inte gå ihop när månaden är slut!

Det var roligt på jobbet i går. Fick börja lära mig en av maskinerna och jag kände mig inte lika dum som jag brukar, jag fattade faktiskt och kunde ta in informationen ganska bra. Lite stolt:) Det mesta styrs från en dator och det var många moment men egentligen inte så svårt. Annars var det mest rutinjobb. På kvällen gick jag med en ganska ny personal, en ung kille och han frågade massor om anorexi. Det var ok. Det är bättre att de frågar och försöker lära sig något än drar felaktiga slutsatser. Jag är ju expert på området dessutom;)

I morgon är det jobb på förmiddagen. Sedan ska jag åka till mamma. Min syster fyller år i helgen och de ska ha kalas!!! Vill inte!!! Ska sova över, det kommer bli mycket mer mat än vad som är ok. Jag försöker att inte tänka på det samtidigt som jag försöker förbereda mig på hur jag ska agera och vad som skulle vara ok för mig men det är svårt när jag inte vet vad det blir för mat…


I dag är jag trött men det är lättare att komma upp när klockan ringer än när jag vaknar av mig själv. Får väl en adrenalinkick av klockan:) den brukar dock inte hålla i sig så länge, men tills jag kommit ut iaf. Promenaden var lite lättare i dag. Väntar på hon som ska äta frukost med mig, hon är sen och jag blir stressad. Behöver inte vara det än men sån är jag… Jobb i dag, det ser jag fram emot! Ska köpa vågen på hemvägen MÅSTE ju ha den trots allt:) HA en bra dag!


37,5 kg även i dag…

Jag har inget direkt nytt att rapportera. Promenaden var tuff i dag. Maten är som vanligt. Ok personal. Ont i kroppen. Inget annat att göra än att hetsäta i dag. Jag skulle kunna hitta på någonting men jag har ingen energi och tycker det är ganska skönt att bara vara hemma en hel dag till. I morgon är det jobb. Det är roligt men jag gillar inte att jag måste gå upp vid fem för att hinna gå.

På Maxi den här veckan har de en våg som mäter vikt (såklart), fettprocent, vattenprocent, muskelmassa, för 299:- Jag vill ha!!! Det är inte dyrt men jag är fattig. Det gäller att prioritera. Hetsmat i två dagar eller våg. Jag har tänkt på att köpa en sån våg ganska länge men de har varit så dyra och jag vet inte om det skulle vara bra. Anorexin säger såklart att jag MÅSTE ha en sån våg. Det finns inget alternativ. Men egentligen skulle det räcka med att väga sig en gång på en sån våg för att få lite koll det är ju inget man behöver varje dag som den vanliga vågen, eller? Fettprocenten borde inte ändra sig så mycket och vattenprocent spelaregentligen inte så stor roll, fast kanske när man hetsar så mycket som jag gör kan det kanske vara bra att veta om kroppen samlar på sig vatten… jag måste nog köpa en sån i alla fall. Har ni såna vågar???

I dag på promenaden vid ett trafikljus var det naturligtvis rött ljus och i vanliga fall är jag hur rastlös som helst men i dag var det som att jag inte orkade trampa runt jag kände mig som en betongklump som bara stod helt fastväxt i marken.En hemsk känsla! Och sen när jag skulle börja gå igen tog det hur lång tid som helst innan kroppen orkade röra sig som vanligt. Jag förstår inte varför det känns som att kroppen är svagare nu när jag står stilla i ivikt och inte ens går särskilt mycket. Förmodligen är det bara tillfälligt så jag börjar fungera som vanligt snart igen. Hoppas det.

Nu när jag har vila ensam (förut satt det en personal under tiden i min lägenhet för att jag verkligen skulle vila) så är det mycket lättare att faktiskt slappna av. Jag kan inte bara ligga men om jag läser så fungerar det och jag känner inte samma stress att jag måste upp och hetsa. Men jag kan inte bara ligga och läsa jag måste tugga frenetiskt på ett tuggummi (eller två) samtidigt för att kunna koncentrera mig. Så har det varit länge vet inte varför. I perioder har det gått åt mycket tuggummi, särsklit när jag varit inlagd och inte kunnat hetsa så mycket då har jag ersatt det med tuggummi och en bok. Inget bra sätt men det fungerar. Sedan måste jag iofs upp och spotta ut saliven med jämna mellanrum för att inte få i mig alla kalorierna som finns i tuggummit. Normalt?!

Något annat jag tänkt en del på ibland är sexualitet kontra anorexi. Jag har aldrig haft sexuell lust. Jag vet inte vad det beror på. Ett alternativ som jag mer och mer lutar åt är att jag helt enkelt är asexuell. Det är inte jättevanligt men det finns och det räknas som en sexuell läggning. Ett annat alternativ är att anorexin orsakat det. Det står ofta i faktaböcker om anorexi att det är vanligt att man inte vill ha sex och närhet när man har anorexi. Jag är inte intresserad av någon form av beröring och pojkvän/flickvän är inte och har aldrig varit intressant. Men eftersom det alltid varit så även när jag varit uppe på normalvikt så tror jag inte att det beror på anorexin. Ett tredje alternativ är någon form av psykisk störning. Visst jag har självdestruktivitet och personlighetsstörning (förutom anorexin) enligt journalen. Och kanske har jag någon emotionell störning. Men jag tror inte på det heller. Jag har aldrig på riktigt varit kär i någon. Det har varit en börda att bära många gånger och jag har låtsats och ljugit om det men nu börjar jag acceptera det. Det är inte värre än att vara homosexuell. Kanske till och med lättare? Hur känner ni när det gäller sexualitet? Tar gärna emot tankar och funderingar för jag hittar inget forum på nätet där diskussionen finns. Kommentar någon?


Older Posts »
Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu